Aksara Arab

sistem tulisan untuk bahasa Arab dan beberapa bahasa di Asia dan Afrika

Aksara Arab ialah sejenis sistem tulisan yang digunakan untuk menulis bahasa Arab dan pelbagai bahasa lain. Ia merupakan aksara kedua paling banyak digunakan di dunia mengikut bilangan negara yang menggunakannya, dan yang ketiga paling banyak mengikut bilangan pengguna (selepas aksara Rumi dan aksara Cina).[1]

Aksara Arab
Jenis
Abjad
Alfabet dalam beberapa penyesuaian
BahasaPelbagai
Tempoh masa
400–kini
Aksara induk
Aksara turunan
N'Ko
Hanifi Rohingya
Arah tulisKanan-ke-kiri
ISO 15924Arab, 160
Alias Unikod
Arabic

Aksara tersebut mula-mula digunakan untuk menulis dalam bahasa Arab, terutamanya Al-Quran, iaitu kitab suci Islam. Dengan penyebaran agama tersebut, ia mula digunakan sebagai aksara utama untuk pelbagai bahasa, yang membawa kepada penciptaan huruf baharu dan lambang-lambang lain. Bahasa yang masih menggunakannya ialah: bahasa Parsi, bahasa Melayu, bahasa Uyghur, bahasa Kurdi, bahasa Punjab, bahasa Sindh, bahasa Balti, bahasa Baloci, Pashto, bahasa Luri, bahasa Urdu, bahasa Kasymir, bahasa Rohingya, bahasa Somali, bahasa Mandinka, dan lain-lain.[2] Sehingga abad ke-16, ia juga digunakan untuk beberapa penulisan bahasa Sepanyol, dan sebelum pembaharuan bahasa pada tahun 1928, ia merupakan sistem tulisan bahasa Turki.[3]

Aksara Arab ditulis dari kanan ke kiri dalam gaya kursif, di mana kebanyakan hurufnya ditulis dalam bentuk yang berbeza mengikut samada ia berdiri sendiri atau dicantumkan dengan huruf selepasnya atau sebelumnya. Walau bagaimanapun, bentuk huruf asasnya kekal tidak berubah. Aksara Arab tidak mempunyai huruf besar.[4] Dalam kebanyakan keadaan, huruf-hurufnya mewakili konsonan, atau konsonan dan beberapa vokal. Jadi, kebanyakan abjad sesuatu bahasa yang menggunakan aksara Arab adalah bersifat abjad, dan beberapa bahasa bahasa menggunakannya dalam bentuk alfabet. Aksara Arab juga merupakan asas kepada tradisi seni khat Arab.  

Penggunaan aksara Arab di seluruh dunia
Arabic alphabet world distribution
Pengedaran dunia abjad Arab
Negara yang menggunakan aksara Arab:
 →  adalah satu-satunya aksara rasmi
 →  adalah rasmi bersama aksara lain
 →  adalah rasmi di peringkat sub-nasional (China, India, Israel) atau merupakan aksara alternatif yang diiktiraf (Malaysia, Tajikistan)

Sejarah sunting

Aksara Arab berasal samada daripada aksara Nabati[5][6] atau terus daripada aksara Suryani (kurang dipercayai secara meluas),[7] yang kedua-duanya berasal daripada aksara Aram (yang juga berkembang menjadi aksara Ibrani), yang pula merupakan turunan daripada aksara Foenisia. Sebagai tambahan kepada aksara Aram (dan, oleh itu, aksara Arab dan Ibrani), aksara Foenisia juga berkembang menjadi aksara Yunani (dan, oleh itu, kedua-dua aksara Kyril dan aksara Rumi).

Asal-usul sunting

Pada abad ke-6 dan ke-5 SM, puak Arab utara berhijrah dan mengasaskan kerajaan yang berpusat di sekitar Petra, Jordan. Warga tersebut (kini dipanggil orang Nabati daripada nama salah satu puaknya, Nabatu) bertutur dalam bahasa Arab Nabati, sebuah loghat bahasa Arab. Pada abad ke-2 atau ke-1 SM,[8][9] rakaman pertama yang diketahui tentang aksara Nabati ditulis dalam bahasa Aram (yang merupakan bahasa komunikasi dan perdagangan), tetapi termasuk juga beberapa ciri bahasa Arab: orang Nabati tidak menulis bahasa yang mereka pertuturkan. Mereka menulis dalam sesuatu bentuk aksara Aram, yang teruslah berkembang; ia berpisah kepada dua bentuk: satu bertujuan untuk prasasti (dikenali sebagai "aksara Nabati tugu") dan satu lagi, yang lebih kursif dan ditulis dengan tergesa-gesa berserta dengan huruf bercantum, untuk menulis pada papirus.[10] Bentuk aksara kursif tersebut semakin mempengaruhi bentuk aksara tugunya dan secara beransur-ansur ia berubah menjadi aksara Arab.

Intisari sunting

Huruf asas aksara Arab
خ ح ج ث ت ب ا
khā’ ḥā’ jīm tha’ tā’ bā’ alif
ص ش س ز ر ذ د
ṣād shīn sīn zāy /zayn rā’ dhāl dāl
ق ف غ ع ظ ط ض
qāf fā’ ghayn ‘ayn ẓā’ ṭā’ ḍād
ي و ه ن م ل ك
yā’ wāw hā’ nūn mīm lām kāf

Aksara Arab telah disesuaikan untuk digunakan dalam pelbagai bahasa selain bahasa Arab, termasuklah bahasa Parsi, bahasa Melayu, dan bahasa Urdu, yang merupakan bukan daripada keluarga bahasa-bahasa Samiah. Penyesuaian sedemikian boleh menampilkan huruf yang diubah atau baharu untuk mewakili fonem yang tidak terdapat dalam fonologi bahasa Arab. Sebagai contoh, bahasa Arab tidak mempunyai letupan dwibibir nirsuara (bunyi [p]), oleh itu banyak penutur bahasa lain menambah huruf mereka sendiri untuk mewakili [p] dalam gubahan aksara mereka, walaupun rupa huruf tersebut berbeza mengikut bahasa. Pengubahsuaian ini cenderung mengikut sesuatu kumpulan: Bahasa di India dan bahasa-bahasa Turki yang ditulis dalam aksara Arab cenderung menggunakan huruf ubahsuaian aksara Parsi, manakala bahasa di Indonesia cenderung meniru aksara Jawi atau aksara Pegon.

Apabila aksara Arab digunakan untuk menulis bahasa Kroat-Serb, bahasa Soran, bahasa Kasymir, bahasa Mandarin, atau bahasa Uyghur, huruf vokal adalah wajib. Oleh itu, aksara Arab boleh digunakan sebagai alfabet dan juga abjad.

Penggunaan aksara Arab dalam bahasa-bahasa Afrika Barat, terutamanya di Sahel, berkembang dengan penyebaran Islam. Pada tahap tertentu, gaya dan penggunaannya cenderung mengikut penggunaan di Maghreb (contohnya kedudukan titik dalam huruf fāʼ dan qāf).[11][12] Diakritik tambahan telah digunakan untuk memudahkan penulisan bunyi yang tidak diwakili dalam bahasa Arab. Istilah ʻAjamī, yang berasal daripada kata dasar bahasa Arab untuk "asing" telah digunakan untuk ortografi bahasa-bahasa Afrika berasaskan aksara Arab.

 
Wikipedia dalam aksara Arab untuk lima bahasa

Jadual gaya penulisan sunting

Aksara atau gaya Abjad Bahasa Wilayah Diterbit daripada Ulasan
Naskh Arab & lain-lain Arab & lain-lain Setiap wilayah di mana aksara Arab digunakan Kadangkala merujuk kepada gaya kaligrafi yang sangat khusus, tetapi kadangkala digunakan untuk merujuk secara lebih luas kepada hampir setiap pasuan yang bukan Kufi atau Nasta'liq.
Nasta'liq Urdu, Parsi, & lain-lain bahasa Urdu, Parsi, & lain-lain Asia Selatan dan Barat Ta'liq Digunakan untuk hampir semua penulisan Urdu moden, tetapi hanya sekali-sekala digunakan untuk bahasa Parsi. (Istilah "Nasta'liq" kadangkala digunakan oleh penutur bahasa Urdu untuk merujuk kepada semua aksara Arab-Parsi.)
Ta'liq Parsi Parsi Pendahulu kepada Nasta'liq.
Kufi Arab Arab Timur Tengah dan bahagian-bahagian Afrika Utara
Rasm Abjad Arab terhad Arab Terutamanya sejarahan Menghilangkan semua diakritik termasuk i'jam. Penyalinan digital biasanya memerlukan beberapa huruf khas. Lihat:ٮ ڡ ٯ‎ (pautan ke Wikikamus).

Jadual aksara sunting

Abjad Huruf Huruf Tambahan Gaya Rupa Bahasa Rantau Diterbit daripada:

(atau berkerabat dengan)
Catatan
Arab 28 Naskh, Kufi, Rasm, & others Arab North Africa, Asia Barat Aramaic,Syriac, Nabataean
Ajami 33 ٻ تٜ تٰٜ Naskh Hausa, Yoruba, Swahili Afrika Barat Arab Abjad
Aljamiado 28 Naskh Old Spanish, Mozarabic, Ladino, Aragonese, Old Galician-Portuguese Southwest Europe Arab 8th-13th centuries for Mozarabic, 14th-16th centuries for the other languages
Arebitsa 30 ڄ ە اٖى ي ڵ ںٛ ۉ ۆ Naskh Serbo-Croatian Tengara Eropah Arab-Parsi Latest stage has full vowel marking
Arwi 41 ڊ ڍ ڔ صٜ ۻ ڣ ڹ ݧ Naskh Tamil Selatan India, Sri Lanka Arab-Parsi
Arabitsa 32 Naskh Belarusian Eastern Europe Arab-Parsi 15th / 16th century
Baloci 29 ٹ ڈ ۏ ݔ ے Naskh and Nasta'liq Balochi Asia Barat Daya Arab-Parsi, juga meminjam beberapa glif dari aksara Urdu This standardization is based on the previous orthography. For more information, see Balochi writing.
Barbar 33 چ ژ ڞ ݣ ء Various Berber languages North Africa Arab
Burusyaski 53 ݳ ݴ ݼ څ ڎ ݽ ڞ ݣ ݸ ݹ ݶ ݷ ݺ ݻ

(see note)
Nasta'liq Burushaski Asia Barat Daya (Pakistan) Urdu Also uses the additional letters shown for Urdu.(see below) Sometimes written with just the Urdu alphabet, or with the Latin alphabet.
Cagatai 32 ݣ Nasta'liq and Naskh Cagatai Asia Tengah Arab-Parsi ݣ is interchangeable with نگ and ڭ.
Galal 32 Naskh Somali Horn of Africa Arab
Jawi 36 ڠ ڤ ݢ ڽ ۏ ى Naskh Malay Peninsular Malaysia, Sumatra and part of Borneo Arab-Parsi Since 1303 AD (Trengganu Stone)
Kashmiri 44 ۆ ۄ ؠ ێ Nasta'liq Kashmiri Asia Selatan Urdu This orthography is fully voweled. 3 out of the 4 (ۆ, ۄ, ێ) additional glyphs are actually vowels. Not all vowels are listed here since they are not separate letters. For further information, see Kashmiri writing.
Kazakh 35 ٵ ٶ ٷ ۆ ە ھ ٸ ي Naskh Kazakh Asia Tengah, China Cagatai In use since 11th century, reformed in the early 20th century, now official only in China
Khowar 45 ݯ ݮ څ ځ ݱ ݰ ڵ Nasta'liq Khowar Asia Selatan Urdu, however, borrows multiple glyphs from Pashto
Kyrgyz Arabic alphabet 33 ۅ ۉ ە ي Naskh Kyrgyz Asia Tengah Cagatai In use since 11th century, reformed in the early 20th century, now official only in China
Pashto 45 ټ څ ځ ډ ړ ږ ښ ګ ڼ ۀ ي ې ۍ ئ Naskh and occasionally, Nasta'liq Pashto Asia Barat Daya, Afghanistan, dan Pakistan Arab-Parsi ګ is interchangeable with گ. Also, the glyphs ی and ې are often replaced with ے in Pakistan.
Pegon 35 ڎ ڟ ڠ ڤ ڮ ۑ Naskh Javanese, Sundanese Asia Tenggara (Indonesia) Arab-Parsi
Parsi 32 پ چ ژ گ Naskh and Nasta'liq Persian (Farsi) Asia Barat (Iran etc. ) Arab Juga dikenali sebagai Arab-Parsi.
Saraiki 45 ٻ ڄ ݙ ڳ Nasta'liq Saraiki Asia Barat Daya (Pakistan) Shahmukhi
Syahmukhi 41+

(see note)
ݨ Nasta'liq Punjabi Asia Barat Daya (Pakistan) Urdu Similar to Urdu; 58 letters including digraphs for aspirated consonants.
Sindh 64 ڪ ڳ ڱ گ ک
پ ڀ ٻ ٽ ٿ ٺ
ڻ ڦ ڇ چ ڄ ڃ
ھ ڙ ڌ ڏ ڎ ڍ ڊ
Naskh Sindhi Asia Barat Daya (Pakistan) Arab-Parsi
Sorabe 28 Naskh Malagasy Madagascar Arab
Sorani 33 ڕ ڤ ڵ ۆ ێ Naskh, and occasionally, Nasta'liq Central Kurdish Timur Tengah Arab-Parsi Vowels are mandatory, i.e. abugida
Swahili 28 Naskh Swahili Afrika Barat dan Selatan Arab
İske imlâ 35 Naskh Tatar Rantau Volga Cagatai Used prior to 1920.
Ottoman Turkish 32 Turki Usmaniah Empayar Osmaniah Cagatai Official until 1928
Urdu 39+

(see notes)
ٹ ڈ ڑ ں ہ ھ ے

(see notes)
Nasta'liq Urdu Asia Selatan Arab-Parsi 58 letters including digraphs representing aspirated consonants.

بھ پھ تھ ٹھ جھ چھ دھ ڈھ کھ گھ
Uyghur 32 ئا ئە ھ ئو ئۇ ئۆ ئۈ ۋ ئې ئى Naskh Uyghur China, Asia Tengah Cagatai Reform of older Arabic-script Uyghur orthography that was used prior the 1950s. Vowels are mandatory, i.e. abugida
Wolofal 33 ݖ گ ݧ ݝ ݒ Naskh Wolof Afrika Barat Arab, however, borrows at least one glyph from Arab-Parsi
Xiao'erjing 36 ٿ س﮲ ڞ ي Naskh Bahasa-bahasa Cina China, Asia Tengah Cagatai Used to write Chinese languages by Muslims living in China such as the Hui people.
Yaña imlâ 29 ئا ئە ئی ئو ئۇ ئ ھ Naskh Tatar Rantau Volga İske imlâ alphabet 1920–1927 replaced with Cyrillic

Penggunaan umum sunting

Aksara Arab umumnya digunakan secara meluas atau terhad dalam bentuk asal atau diubahsuai untuk bahasa-bahasa berikut: 

Rantau Bahasa
Timur Tengah, Asia Tengah, Asia Selatan, & Asia Timur
Afrika
Asia Selatan
Asia Tenggara


Penggunaan silam sunting

Aksara Arab pernah digunakan untuk pelbagai bahasa, namun banyak bahasa telah menggantikan aksara Arab dengan aksara pribumi mereka atau lainan aksara Kyril dan aksara Rumi. Berikut ialah senarai bahasa yang pernah menggunakan aksara Arab dalam penulisan:

Rantau Bahasa
Afrika
Eropah
Asia Tengah dan Kaukasus
Asia Selatan dan Asia Tenggara
Timur Tengah

Unikod sunting

Mulai Unikod 15.0, julat berikut mengekodkan aksara Arab:

  • Bahasa Arab (0600–06FF)
  • Makanan Tambahan Arab (0750–077F)
  • Bahasa Arab Lanjutan-A (08A0–08FF)
  • Bahasa Arab Lanjutan-B (0870–089F)
  • Bahasa Arab Lanjutan-C (10EC0–10EFF)
  • Borang Persembahan Bahasa Arab-A (FB50–FDFF)
  • Borang Pembentangan Bahasa Arab-B (FE70–FEFF)
  • Simbol Abjad Matematik Arab (1EE00–1EEFF)
  • Simbol Angka Rumi (10E60–10E7F)
  • Nombor Siyaq Indic (1EC70–1ECBF)
  • Nombor Siyaq Uthmaniyyah (1ED00–1ED4F)

Huruf tambahan yang digunakan dalam bahasa lain sunting

Peruntukan fonem kepada grafem: sunting

∅ = fonem tiada dalam bahasa
Keluarga bahasa Austronesia Dravidia Turki Indo-Arya Iran Jerman Arab
Bahasa/aksara Jawi Pegon Arwi Usmaniah Uyghur Tatar Sindhi Punjabi Urdu Parsi Baloci Kurdi Pasyto Afrikaans Maghribi Tunisia Algeria Mesir Najdi Hijaz Palestin Levant Iraq Teluk
/p/ ڤ ڣ پ پ / ب
/g/ ݢ ؼ گ ګ گ ڭ / گ ڨ / ڧـ ـڧـ ـٯ / ق ج ق چ / ج ك / ج گ / ك ق / گ
/t͡ʃ/ چ چ ڜ تش چ
/v/ ۏ ف و ۋ و ڤ ڤ ڥ / ڢ / ف ڤ / ف
/ʒ/ ژ ژ ج چ / ج ج
/ŋ/ ڠ ڭ ڱ ن٘ ڠ
/ɳ/ ڹ ڻ ݨ ن ڼ
/ɲ/ ڽ ۑ ݧ ڃ نج
Huruf or Digraf[A] Use & Pronunciation Unicode i'jam & other additions Shape Similar Arab Letter(s)
U+ [B] [C] above below
پ پـ ـپـ ـپ Pe, used to represent the phoneme /p/ in Persian, Pashto, Punjabi, Khowar, Sindhi, Urdu, Kurdish, Kashmiri; it is can be used in Arab to describe the phoneme /p/ otherwise it is normalized to /b/ ب e.g. پول Paul also written بول U+067E tiada 3 titik ٮ ب
ݐ ݐـ ـݐـ ـݐ used to represent the equivalent of the Latin letter Ƴ (palatalized glottal stop /ʔʲ/) in some African languages such as Fulfulde. U+0750  ﮳﮳﮳‎  tiada 3 titik

(horizontal)

ٮ ب
ٻ ٻـ ـٻـ ـٻ B̤ē, used to represent a voiced bilabial implosive /ɓ/ in Hausa, Sindhi and Saraiki. U+067B tiada 2 titik

(vertically)

ٮ ب
ڀ ڀـ ـڀـ ـڀ represents an aspirated voiced bilabial plosive // in Sindhi. U+0680 tiada 4 titik ٮ ب
ٺ ٺـ ـٺـ ـٺ Ṭhē, represents the aspirated voiceless retroflex plosive /ʈʰ/ in Sindhi. U+067A 2 titik

(vertically)

tiada ٮ ت
ټ ټـ ـټـ ـټ Ṭē, used to represent the phoneme /ʈ/ in Pashto. U+067C ﮿ 2 titik ring ٮ ت
ٽ ٽـ ـٽـ ـٽ Ṭe, used to represent the phoneme (a voiceless retroflex plosive /ʈ/) in Sindhi U+067D 3 titik

(inverted)

tiada ٮ ت
ٹـ ـٹـ ـٹ Ṭe, used to represent Ṭ (a voiceless retroflex plosive /ʈ/) in Punjabi, Kashmiri, Urdu. U+0679 ◌ؕ small

ط

tiada ٮ ت
ٿ ٿـ ـٿـ ـٿ Teheh, used in Sindhi and Rajasthani (when written in Sindhi alphabet); used to represent the phoneme /t͡ɕʰ/ (pinyin q) in Chinese Xiao'erjing. U+067F 4 titik tiada ٮ ت
ڄ ڄـ ـڄـ ـڄ represents the "c" voiceless dental affricate /t͡s/ phoneme in Bosnian. U+0684 tiada 2 titik

(vertically)

ح ج
ڃ ڃـ ـڃـ ـڃ represents the "ć" voiceless alveolo-palatal affricate /t͡ɕ/ phoneme in Bosnian. U+0683 tiada 2 titik ح ح ج
چ چـ ـچـ ـچ Che, used to represent /t͡ʃ/ ("ch"). It is used in Persian, Pashto, Punjabi, Urdu, Kashmiri and Kurdish. /ʒ/ in Egypt. U+0686 tiada 3 titik ح ج
څ څـ ـڅـ ـڅ Ce, used to represent the phoneme /t͡s/ in Pashto. U+0685 3 titik tiada ح ج خ ح
ݗ ݗـ ـݗـ ـݗ represents the "đ" voiced alveolo-palatal affricate /d͡ʑ/ phoneme in Bosnian. U+0757 2 titik tiada ح ح
ځ ځـ ـځـ ـځ Źim, used to represent the phoneme /d͡z/ in Pashto. U+0681 ◌ٔ Hamza tiada ح ج خ ح
ݙ ݙ ـݙ used in Saraiki to represent a Voiced alveolar implosive /ɗ̢/. U+0759 small

ط

2 titik

(vertically)

د د
ڊ ڊ ـڊ used in Saraiki to represent a voiced retroflex implosive //. U+068A tiada 1 dot د د
ڈ ڈ ـڈ Ḍal, used to represent a Ḍ (a voiced retroflex plosive /ɖ/) in Punjabi, Kashmiri and Urdu. U+0688 ◌ؕ small ط tiada د د
ڌ ڌ ـڌ Dhal, used to represent the phoneme /d̪ʱ/ in Sindhi U+068C 2 titik tiada د د
ډ ډ ـډ Ḍal, used to represent the phoneme /ɖ/ in Pashto. U+0689 ﮿ tiada ring د د
ڑ ڑ ـڑ Ṛe, represents a retroflex flap /ɽ/ in Punjabi and Urdu. U+0691 ◌ؕ small ط tiada ر ر
ړ ړ ـړ Ṛe, used to represent a retroflex lateral flap in Pashto. U+0693 ﮿ tiada ring ر ر
ݫ ݫ ـݫ used in Ormuri to represent a voiced alveolo-palatal fricative /ʑ/, as well as in Torwali. U+076B 2 titik

(vertically)

tiada ر ر
ژ ژ ـژ Že / zhe, used to represent the voiced postalveolar fricative /ʒ/ in, Persian, Pashto, Kurdish, Urdu, Punjabi and Uyghur. U+0698 3 titik tiada ر ز
ږ ږ ـږ Ǵe / ẓ̌e, used to represent the phoneme /ʐ/ /ɡ/ /ʝ/ in Pashto. U+0696 1 dot 1 dot ر ز
ڕ ڕ ـڕ used in Kurdish to represent rr /r/ in Soranî dialect. U+0695 ٚ tiada V pointing down ر ر
ݭ ݭـ ـݭـ ـݭ used in Kalami to represent a voiceless retroflex fricative /ʂ/, and in Ormuri to represent a voiceless alveolo-palatal fricative /ɕ/. U+076D 2 titik vertically tiada س س
ݜ ݜـ ـݜـ ـݜ used in Shina to represent a voiceless retroflex fricative /ʂ/. U+075C 4 titik tiada س ش س
ښ ښـ ـښـ ـښ X̌īn / ṣ̌īn, used to represent the phoneme /x/ /ʂ/ /ç/ in Pashto. U+069A 1 dot 1 dot س ش س
ڜ ڜـ ـڜـ ـڜ Unofficially used to represent Spanish words with /t͡ʃ/ in Morocco. U+069C 3 titik 3 titik س ش س
ڨ ڨـ ـڨـ ـڨ Ga, used to represent the voiced velar plosive /ɡ/ in Algerian and Tunisian. U+06A8 3 titik tiada ٯ ق
گ گـ ـگـ ـگ Gaf, represents a voiced velar plosive /ɡ/ in Persian, Pashto, Punjabi, Kyrgyz, Kazakh, Kurdish, Uyghur, Mesopotamian, Urdu and Ottoman Turkish. U+06AF line horizontal line tiada گ ك
ګ ګـ ـګـ ـګ Gaf, used to represent the phoneme /ɡ/ in Pashto. U+06AB ﮿ ring tiada ک ك
ݢ ݢـ ـݢـ ـݢ Gaf, represents a voiced velar plosive /ɡ/ in the Jawi script of Malay. U+0762 1 dot tiada ک ك
ڬ ڬـ ـڬـ ـڬ U+06AC 1 dot tiada ك ك
ؼ ؼـ ـؼـ ـؼ Gaf, represents a voiced velar plosive /ɡ/ in the Pegon script of Indonesian. U+08B4 tiada 1 dot ك ك
ڭ ڭـ ـڭـ ـڭ Ng, used to represent the /ŋ/ phone in Ottoman Turkish, Kazakh, Kyrgyz, and Uyghur, and to unofficially represent the /ɡ/ in Morocco and in many dialects of Algerian. U+06AD 3 titik tiada ك ك
أي أيـ ـأيـ ـأي Ee, used to represent the phoneme // in Somali. U+0623 U+064A ◌ٔ Hamza 2 titik اى أ‎ + ي
ئ ئـ ـئـ ـئ E, used to represent the phoneme /e/ in Somali. U+0626 ◌ٔ Hamza tiada ى ي ی
ىٓ ىٓـ ـىٓـ ـىٓ Ii, used to represent the phoneme // in Somali and Saraiki. U+0649 U+0653 ◌ٓ Madda tiada ى ي
ؤ ؤ ـؤ O, used to represent the phoneme /o/ in Somali. U+0624 ◌ٔ Hamza tiada و ؤ
ۅ ۅ ـۅ Ö, used to represent the phoneme /ø/ in Kyrgyz. U+0624 ◌̵ Strikethrough[D] tiada و و
ې ېـ ـېـ ـې Pasta Ye, used to represent the phoneme /e/ in Pashto and Uyghur. U+06D0 tiada 2 titik vertical ى ي
ی یـ ـیـ ـی Nārīna Ye, used to represent the phoneme [ɑj] and phoneme /j/ in Pashto. U+06CC 2 titik

(start + mid)

tiada ى ي
ۍ ـۍ end

only

X̌əźīna ye Ye, used to represent the phoneme [əi] in Pashto. U+06CD line horizontal

line

tiada ى ي
ئ ئـ ـئـ ـئ Fāiliya Ye, used to represent the phoneme [əi] and /j/ in Pashto, Punjabi, Saraiki and Urdu U+0626 ◌ٔ Hamza tiada ى ي ى
أو أو ـأو Oo, used to represent the phoneme // in Somali. U+0623 U+0648 ◌ٔ Hamza tiada او أ‎ + و
ﻭٓ ﻭٓ ـﻭٓ Uu, used to represent the phoneme // in Somali. ‎ + ◌ٓU+0648 U+0653 ◌ٓ Madda tiada و ‎ + ◌ٓ
ڳ ڳـ ـڳـ ـڳ represents a voiced velar implosive /ɠ/ in Sindhi and Saraiki U+06B1 horizontal

line

2 titik گ ك
ڱ ڱـ ـڱـ ـڱ represents the Velar nasal /ŋ/ phoneme in Sindhi. U+06B1 2 titik + horizontal

line

tiada گ ك
ک کـ ـکـ ـک Khē, represents // in Sindhi. U+06A9 tiada tiada tiada ک ك
ڪ ڪـ ـڪـ ـڪ "Swash kāf" is a stylistic variant of ك‎ in Arabic, but represents un- aspirated /k/ in Sindhi. U+06AA tiada tiada tiada ڪ ك‎ or ڪ
ݣ ݣـ ـݣـ ـݣ used to represent the phoneme /ŋ/ (pinyin ng) in Chinese. U+0763 tiada 3 titik ک ك
ڼ ڼـ ـڼـ ـڼ represents the retroflex nasal /ɳ/ phoneme in Pashto. U+06BC ں ﮿ 1 dot ring ن
ڻ ڻـ ـڻـ ـڻ represents the retroflex nasal /ɳ/ phoneme in Sindhi. U+06BB ◌ؕ small ط tiada ں ن
ݨ ݨـ ـݨـ ـݨ used in Punjabi to represent /ɳ/ and Saraiki to represent /ɲ/. U+0768 1 dot + small ط tiada ں ن
ڽ ڽـ ـڽـ ـڽ Nya /ɲ/ in the Jawi script. U+06BD 3 titik tiada ں ن
ۑ ۑـ ـۑـ ـۑ Nya /ɲ/ in the Pegon script. U+06D1 tiada 3 titik ى ى
ڠ ڠـ ـڠـ ـڠ Nga /ŋ/ in the Jawi script and Pegon script. U+06A0 3 titik tiada ع غ
ݪ ݪـ ـݪـ ـݪ used in Marwari to represent a retroflex lateral flap /ɺ̢/, and in Kalami to represent a voiceless lateral fricative /ɬ/. U+076A line horizontal

line

tiada ل ل
Templat:Uninastaliq ࣇ‍ ‍ࣇ‍ ‍ࣇ - or alternately typeset as لؕ‎ - is used in Punjabi to represent voiced retroflex lateral approximant /ɭ/[38] U+08C7 ◌ؕ small ط tiada ل ل
لؕ لؕـ ـلؕـ ـلؕ U+0644 U+0615
ڥ ڥـ ـڥـ ـڥ Vi, used in Algerian Arabic and Tunisian Arabic when written in Arab script to represent the sound /v/ (unofficial). U+06A5 tiada 3 titik ڡ ف
ڤ ڤـ ـڤـ ـڤ Ve, used in by some Arab speakers to represent the phoneme /v/ in loanwords, and in the Kurdish language when written in Arab script to represent the sound /v/. Also used as pa /p/ in the Jawi script and Pegon script. U+06A4 3 titik tiada ڡ ف
ۏ ۏ ـۏ Va in the Jawi script. U+06CF 1 dot tiada و و
ۋ ۋ ـۋ represents a voiced labiodental fricative /v/ in Kyrgyz, Uyghur, and Old Tatar; and /w, ʊw, ʉw/ in Kazakh; also formerly used in Nogai. U+06CB 3 titik tiada و و
ۆ ۆ ـۆ represents "O" /o/ in Kurdish, and in Uyghur it represents the sound similar to the French eu and œu /ø/ sound. It represents the "у" close back rounded vowel /u/ phoneme in Bosnian. U+06C6 ◌ٚ V pointing down tiada و و
ۇ ۇ ـۇ U, used to represents the Close back rounded vowel /u/ phoneme in Azerbaijani, Kazakh, Kyrgyz and Uyghur. U+06C7 ◌ُ Damma[E] tiada و و
ێ ێـ ـێـ ـێ represents Ê or É /e/ in Kurdish. U+06CE ◌ٚ V pointing down 2 titik

(start + mid)

ى ي
ھ

Templat:Uninastaliq

ھـ ـھـ ـھ

Templat:Uninastaliq

Do-chashmi he (two-eyed hāʼ), used in digraphs for aspiration /ʰ/ and breathy voice /ʱ/ in Punjabi and Urdu. Also used to represent /h/ in Kazakh, Sorani and Uyghur.[F] U+06BE tiada tiada tiada ھ ه
ە ە ـە Ae, used represent /æ/ and /ɛ/ in Kazakh, Sorani and Uyghur. U+06D5 tiada tiada tiada ھ إ
ے ـے end

only

Baṛī ye ('big yāʼ'), is a stylistic variant of ي in Arab, but represents "ai" or "e" /ɛː/, // in Urdu and Punjabi. U+06D2 tiada tiada tiada ے ي
ڞ ڞـ ـڞـ ـڞ used to represent the phoneme /tsʰ/ (pinyin c) in Chinese. U+069E 3 titik tiada ص ص ض
ط طـ ـطـ ـط used to represent the phoneme /t͡s/ (pinyin z) in Chinese. U+0637 ط ط
ۉ ۉ ـۉ represents the "o" open-mid back rounded vowel /ɔ/ phoneme in Bosnian. U+06C9 ◌ٛ V pointing up tiada و و
ݩ ݩـ ـݩـ ـݩ represents the "nj" palatal nasal /ɲ/ phoneme in Bosnian. U+0769 ◌ٚ 1 dot

V pointing down

tiada ں ن
ڵ ڵـ ـڵـ ـڵ used in Kurdish to represent ll /ɫ/ in Soranî dialect. U+06B5 ◌ٚ V pointing down tiada ل ل
ڵ ڵـ ـڵـ ـڵ represents the "lj" palatal lateral approximant /ʎ/ phoneme in Bosnian. U+06B5 ◌ٚ V pointing down tiada ل ل
اٖى اٖىـ ـاٖىـ ـاٖى represents the "i" close front unrounded vowel /i/ phoneme in Bosnian. U+0627 U+0656 U+0649 ◌ٖ Alef tiada اى اٖ‎ + ى
Nota kaki:
  1. ^ From right: start, middle, end, and isolated forms.
  2. ^ Joined to the letter, closest to the letter, on the first letter, or above.
  3. ^ Further away from the letter, or on the second letter, or below.
  4. ^ A variant that end up with loop also exists.
  5. ^ Although the letter also known as Waw with Damma, some publications and fonts features filled Damma that looks similar to comma.
  6. ^ Shown in Naskh (top) and Nastaliq (bottom) styles. The Nastaliq version of the connected forms are connected to each other, because the tatweel character U+0640 used to show the other forms does not work in many Nastaliq fonts.

Perekaan huruf sunting

Kebanyakan bahasa yang menggunakan aksara berdasarkan aksara Arab menggunakan bentuk asas yang sama. Kebanyakan huruf tambahan dalam bahasa yang menggunakan aksara berdasarkan aksara Arab dibina dengan menambah (atau mengalih keluar) diakritik pada huruf Arab sediada. Beberapa lainan gaya dalam bahasa Arab mempunyai makna yang berbeza dalam bahasa lain. Sebagai contoh, bentuk lainan untuk kāf (ك ک ڪ‎) digunakan dalam sesetengah bahasa dan kadangkala mempunyai penggunaan khusus. Dalam bahasa Urdu dan beberapa bahasa jirannya, huruf Hā telah menyimpang kepada dua bentuk: do-čašmī hē (ھ‎) dan gōl (ہ ہـ ـہـ ـہ‎),[39] manakala suatu bentuk lainan yā (ي‎) yang dipanggil baṛī yē (ے‎) digunakan pada hujung beberapa perkataan.[39]

Jadual Komponen Huruf sunting

Lihat juga sunting

Rujukan sunting

  1. ^ "Arabic Alphabet". Encyclopædia Britannica online. Diarkibkan daripada yang asal pada 26 April 2015. Dicapai pada 2015-05-16.
  2. ^ Mahinnaz Mirdehghan. 2010. Persian, Urdu, and Pashto: A comparative orthographic analysis. Writing Systems Research Vol. 2, No. 1, 9–23.
  3. ^ "Exposición Virtual. Biblioteca Nacional de España". Bne.es. Diarkibkan daripada yang asal pada 2012-02-18. Dicapai pada 2012-04-06.
  4. ^ Ahmad, Syed Barakat. (11 January 2013). Introduction to Qur'anic script. ISBN 978-1-136-11138-9. OCLC 1124340016.
  5. ^ Gruendler, Beatrice (1993). The Development of the Arabic Scripts: From the Nabatean Era to the First Islamic Century According to Dated Texts (dalam bahasa Inggeris). Scholars Press. m/s. 1. ISBN 9781555407100.
  6. ^ Healey, John F.; Smith, G. Rex (2012-02-13). "II - The Origin of the Arabic Alphabet". A Brief Introduction to The Arabic Alphabet (dalam bahasa Inggeris). Saqi. ISBN 9780863568817.
  7. ^ Senner, Wayne M. (1991). The Origins of Writing (dalam bahasa Inggeris). U of Nebraska Press. m/s. 100. ISBN 0803291671.
  8. ^ "Nabataean abjad". www.omniglot.com. Dicapai pada 2017-03-08.
  9. ^ Naveh, Joseph. "Nabatean Language, Script and Inscriptions" (PDF).
  10. ^ Taylor, Jane (2001). Petra and the Lost Kingdom of the Nabataeans (dalam bahasa Inggeris). I.B.Tauris. m/s. 152. ISBN 9781860645082.
  11. ^ "Zribi, I., Boujelbane, R., Masmoudi, A., Ellouze, M., Belguith, L., & Habash, N. (2014). A Conventional Orthography for Tunisian Arabic. In Proceedings of the Language Resources and Evaluation Conference (LREC), Reykjavík, Iceland".
  12. ^ Brustad, K. (2000). The syntax of spoken Arabic: A comparative study of Moroccan, Egyptian, Syrian, and Kuwaiti dialects. Georgetown University Press.
  13. ^ "Sayad Zahoor Shah Hashmii". baask.com.
  14. ^ "|Baluchi Language Protection Academy". Diarkibkan daripada yang asal pada 2013-08-18. Dicapai pada 2013-08-18.
  15. ^ Sarlak, Riz̤ā (2002). "Dictionary of the Bakhtiari dialect of Chahar-lang". google.com.eg.
  16. ^ Iran, Mojdeh (5 February 2011). "Bakhtiari Language Video (bak) بختياري ها! خبری مهم" – melalui Vimeo.
  17. ^ "Ethnologue". Dicapai pada Feb 1, 2020.
  18. ^ "The Coptic Studies' Corner". stshenouda.com. Diarkibkan daripada yang asal pada 2012-04-19. Dicapai pada 2012-04-17.
  19. ^ "--The Cradle of Nubian Civilisation--". thenubian.net.
  20. ^ "2 » AlNuba egypt". 19 July 2012. Diarkibkan daripada yang asal pada 19 July 2012.
  21. ^ "Zarma". scriptsource.org.
  22. ^ "Tadaksahak". scriptsource.org.
  23. ^ "Lost Language — Bostonia Summer 2009". bu.edu.
  24. ^ "Dyula". scriptsource.org.
  25. ^ "Jola-Fonyi". scriptsource.org.
  26. ^ "Pakistan should mind all of its languages!". tribune.com.pk. June 2011.
  27. ^ "Ethnologue". Dicapai pada Feb 1, 2020.
  28. ^ "Ethnologue". Dicapai pada Feb 1, 2020.
  29. ^ Khadim. "Balti to English". khadimskardu1.blogspot.com.
  30. ^ "The Bible in Brahui". Worldscriptures.org. Diarkibkan daripada yang asal pada October 30, 2016. Dicapai pada August 5, 2013.
  31. ^ "HUNZA DEVELOPMENT FORUM". hisamullahbeg.blogspot.com. 30 April 2012.
  32. ^ "Rohingya Language Book A-Z". Scribd.
  33. ^ "Ida'an". scriptsource.org.
  34. ^ urangCam. "Bông Sứ". naipaleikaohkabuak.blogspot.com.
  35. ^ "Brief history of writing in Chechen". Diarkibkan daripada yang asal pada December 23, 2008.
  36. ^ p. 20, Samuel Noel Kramer. 1986. In the World of Sumer: An Autobiography. Detroit: Wayne State University Press.
  37. ^ J. Blau. 2000. Hebrew written in Arabic characters: An instance of radical change in tradition. (In Hebrew, with English summary). In Heritage and Innovation in Judaeo-Arabic Culture: Proceedings of the Sixth Conference of the Society For Judaeo-Arabic Studies, p. 27-31. Ramat Gan.
  38. ^ Lorna Priest Evans; M. G. Abbas Malik. "Proposal to encode ARABIC LETTER LAM WITH SMALL ARABIC LETTER TAH ABOVE in the UCS" (PDF). www.unicode.org. Dicapai pada 10 May 2020.
  39. ^ a b "Urdu Alphabet". www.user.uni-hannover.de. Diarkibkan daripada yang asal pada 11 September 2019. Dicapai pada 4 May 2020.

Pautan luar sunting

Templat:Arabic alphabetsTemplat:Arabic languageTemplat:List of writing systems