Asid bongkrek (juga dikenali sebagai asid bongkrekik[1]) ialah toksin pernafasan yang terhasil dalam kelapa ditapai atau jagung tercemar oleh bakterium Burkholderia gladioli pathovar cocovenenans.[2][3][4]

Asid bongkrek
Nama
Nama IUPAC
20-Carboxymethyl-6-methoxy-2,5,17-trimethyldocosa-2,4,8,10,14,18,20-heptaenedioic acid
Nama lain
Asid bongkrekik
Pengecam
Imej model 3D Jmol
ChEBI
ChemSpider
MeSH Bongkrekic+acid
UNII
  • InChI=1S/C28H38O7/c1-21(15-18-24(19-26(29)30)20-27(31)32)13-11-9-7-5-6-8-10-12-14-25(35-4)22(2)16-17-23(3)28(33)34/h6,8-12,15-19,21,25H,5,7,13-14,20H2,1-4H3,(H,29,30)(H,31,32)(H,33,34) N
    Key: SHCXABJSXUACKU-UHFFFAOYSA-N N
  • InChI=1/C28H38O7/c1-21(15-18-24(19-26(29)30)20-27(31)32)13-11-9-7-5-6-8-10-12-14-25(35-4)22(2)16-17-23(3)28(33)34/h6,8-12,15-19,21,25H,5,7,13-14,20H2,1-4H3,(H,29,30)(H,31,32)(H,33,34)/b8-6+,11-9+,12-10-,18-15+,22-16-,23-17+,24-19+/t21-,25+/m0/s1
    Key: SHCXABJSXUACKU-WUTQZGRKBG
  • InChI=1S/C28H38O7/c1-21(15-18-24(19-26(29)30)20-27(31)32)13-11-9-7-5-6-8-10-12-14-25(35-4)22(2)16-17-23(3)28(33)34/h6,8-12,15-19,21,25H,5,7,13-14,20H2,1-4H3,(H,29,30)(H,31,32)(H,33,34)/b8-6+,11-9+,12-10-,18-15+,22-16-,23-17+,24-19+/t21-,25+/m0/s1
    Key: SHCXABJSXUACKU-WUTQZGRKSA-N
  • COC(CC=CC=CCCC=CCC(C)C=CC(CC(O)=O)=CC(O)=O)C(C)=CC=C(C)C(O)=O
  • O=C(O)\C(=C\C=C(\C)[C@H](OC)C/C=C\C=C\CC/C=C/C[C@@H](/C=C/C(=C\C(=O)O)CC(=O)O)C)C
Sifat
C28H38O7
Jisim molar 486.61 g·mol−1
Takat lebur 50 hingga 60 °C (122 hingga 140 °F; 323 hingga 333 K)
Kecuali jika dinyatakan sebaliknya, data diberikan untuk bahan-bahan dalam keadaan piawainya (pada 25 °C [77 °F], 100 kPa).
 ☑Y pengesahan (apa yang perlu☑Y/N?)
Rujukan kotak info

Ia amat toksik kerana sebatian tersebut merencat translokase ADP/ATP, juga dipanggil pembawa ADP/ATP mitokondria, mencegah ATP daripada meninggalkan mitokondria memberi tenaga metabolik ke keseluruhan sel yang tinggal.[5] Struktur asid bongkrek yang terikat dengan translokase ADP/ATP telah dilarutkan pada tahun 2019, menunjukkan ia mengikat dengan tapak pengikatan substrat, mencegah ATP dalam matriks mitokondria daripada pengikatan.[6]

Ia terbabit dalam kematian akibat makan keluaran berasaskan kelapa yang dikenali sebagai tempe bongkrèk, yang diharamkan di Indonesia.[7] Ia juga bertanggungjawab atas 75 kematian dan lebih 200 orang dimasukkan ke hospital disebabkan bir tercemar di majlis pengebumian Mozambique. Pada bulan Oktober 2020, sembilan ahli keluarga di China mati selepas makan mi jagung tercemar dengan asid tersebut.[8]

Rujukan sunting

  1. ^ Garcia, R. A.; Hotchkiss, J. H.; Steinkraus, K. H. (1999). "The Effect of Lipids on Bongkrekic (Bongkrek) Acid Toxin Production by Burkholderia cocovenenans in Coconut Media". Food Additives and Contaminants. 16 (2): 63–69. doi:10.1080/026520399284217. PMID 10435074.
  2. ^ Henderson, P. J. F.; Lardy, H. A. (1970). "Bongkrekic Acid: An Inhibitor of Adenine Nucleotide Translocase of Mitochondria" (PDF). Journal of Biological Chemistry. 245 (6): 1319–1326. PMID 4245638.
  3. ^ De Bruijn, J.; Frost, D. J.; Nugteren, D. H.; Gaudemer, A.; Lijmbach, G. W. M.; Cox, H. C.; Berends, W. (1973). "Structure of Bongkrekic Acid". Tetrahedron. 29 (11): 1541–1547. doi:10.1016/S0040-4020(01)83395-0.
  4. ^ Anwar, Mehruba; Kasper, Amelia; Steck, Alaina R.; Schier, Joshua G. (June 2017). "Bongkrekic Acid—a Review of a Lesser-Known Mitochondrial Toxin". Journal of Medical Toxicology. 13 (2): 173–179. doi:10.1007/s13181-016-0577-1. ISSN 1556-9039. PMC 5440313. PMID 28105575.
  5. ^ Toxicants Occurring Naturally in Foods. National Academy of Sciences. 1973. m/s. 472.
  6. ^ Ruprecht, Jonathan J.; King, Martin S.; Zögg, Thomas; Aleksandrova, Antoniya A.; Pardon, Els; Crichton, Paul G.; Steyaert, Jan; Kunji, Edmund R.S. (2019). "The Molecular Mechanism of Transport by the Mitochondrial ADP/ATP Carrier". Cell. 176 (3): 435–447.e15. doi:10.1016/j.cell.2018.11.025. ISSN 0092-8674. PMC 6349463. PMID 30611538.
  7. ^ Bhavbhuti M. Mehta, Afaf Kamal-Eldin and Robert Z. Iwanski, penyunting (2012). Chapter 9. Fermented Cereal and Legume Products. Fermentation: Effects on Food Properties. CRC Press. doi:10.1201/b11876-10. ISBN 978-1-4398-5334-4.
  8. ^ Majumder, Bhaswati Guha (20 October 2020). "Deadly Breakfast: 9 Family Members Die After Eating Homemade Noodles in China". www.ibtimes.sg (dalam bahasa Inggeris). Dicapai pada 24 October 2020.