Spermatogenesis adalah proses dimana spermatozoa haploid berkembang dari sel-sel germanium dalam tubulus seminiferous testis. Proses ini bermula dengan bahagian mitosis sel-sel stem yang terletak berdekatan dengan membran bawah tanah tubules. Sel-sel ini dipanggil sel stem spermatogonial. Pembahagian mitosis ini menghasilkan dua jenis sel. Jenis sel A menambah sel stem, dan jenis sel B membezakan kepada spermatosit. Spermatosit utama membahagikan secara meiotik (Meiosis I) kepada dua spermatosit sekunder; setiap spermatosit sekunder membahagikan kepada dua spermatid haploid yang sama dengan Meiosis II. Spermatid berubah menjadi spermatozoa (sperma) dengan proses yang disebut Spermiogenesis. Ini berkembang menjadi spermatozoa matang, juga dikenali sebagai sel sperma.[1] Oleh itu, spermatosit utama menimbulkan dua sel, spermatosit sekunder, dan dua spermatosit sekunder oleh subdivisi mereka menghasilkan empat spermatozoa.[2]Spermatozoa adalah gamet jantan yang matang dalam banyak organisma yang menghasilkan pembiakan seks. Oleh itu, spermatogenesis adalah versi lelaki gametogenesis, yang bersamaan wanita adalah oogenesis. Bagi mamalia ia berlaku dalam tubul seminiferous testis lelaki dalam fesyen langkah demi langkah. Spermatogenesis sangat bergantung kepada keadaan optimum untuk proses berlaku dengan betul, dan penting untuk pembiakan seksual. Metilasi DNA dan pengubahsuaian histon telah terlibat dalam pengawalseliaan proses ini.[3] Ia bermula pada masa akil baligh dan biasanya berterusan tanpa gangguan sehingga kematian, walaupun sedikit penurunan boleh dilihat dalam kuantiti sperma yang dihasilkan dengan peningkatan usia (lihat ketidaksuburan lelaki).

Spermatogenesis
Tubul seminiferous dengan sperma yang matang. H&E stain.
Spermatozoon manusia matang
Pengenalpastian
MeSHD013091
Terminologi anatomi

Rujukan sunting

  1. ^ Sharma S, Hanukoglu A, Hanukoglu I (2018). "Localization of epithelial sodium channel (ENaC) and CFTR in the germinal epithelium of the testis, Sertoli cells, and spermatozoa". Journal of Molecular Histology. 49 (2): 195–208. doi:10.1007/s10735-018-9759-2. PMID 29453757.CS1 maint: multiple names: authors list (link)Selenggaraan CS1: Pelbagai nama: senarai pengarang (link)
  2. ^ "The Spermatozoön, in Gray's Anatomy". Dicapai pada 2010-10-07.
  3. ^ Song, Ning; Liu, Jie; An, Shucai; Nishino, Tomoya; Hishikawa, Yoshitaka; Koji, Takehiko (2011). "Immunohistochemical Analysis of Histone H3 Modifications in Germ Cells during Mouse Spermatogenesis". Acta Histochemica et Cytochemica. 44 (4): 183–90. doi:10.1267/ahc.11027. PMC 3168764. PMID 21927517.

Bacaan lanjut sunting

  • "The testes and spermatogenesis". University of Wisconsin. 1998. Dicapai pada 2006-11-27.[pautan mati]
  • Johnson, L.; Blanchard, T.L.; Varner, D.D.; Scrutchfield, W.L. (1997). "Factors affecting spermatogenesis in the stallion". Theriogenology. 48 (7): 1199–216. doi:10.1016/S0093-691X(97)00353-1. PMID 16728209.
  • Bardin, C.W. (1991). "Pituitary-testicular axis". Dalam Yen, S.S.C.; Jaffee, R.B. (penyunting). Reproductive Endocrinology (ed. 3rd). Philadelphia: WB Saunders. ISBN 0721632068.
  • Chambers, CV; Shafer, MA; Adger, H; Ohm-Smith, M; Millstein, SG; Irwin Jr, CE; Schachter, J; Sweet, R (1987). "Microflora of the urethra in adolescent boys: Relationships to sexual activity and nongonococcal urethritis". The Journal of Pediatrics. 110 (2): 314–21. doi:10.1016/S0022-3476(87)80180-4. PMID 3100755.
  • Czyba, J.C.; Girod, C. (1980). "Development of normal testis". Dalam Hafez, E.S.E. (penyunting). Descended and Cryptorchid Testis. The Hague: Martinus Nijhoff. ISBN 9024723337.
  • Whitmore Wf, 3rd; Karsh, L; Gittes, RF (1985). "The role of germinal epithelium and spermatogenesis in the privileged survival of intratesticular grafts". The Journal of Urology. 134 (4): 782–6. PMID 2863395.

Pautan luar sunting