Bahasa Mongol

(Dilencongkan dari Bahasa Mongolia)

Bahasa Mongolia atau bahasa Mongol (монгол хэл, mongol khel) merupakan bahasa utama di dan juga bahasa rasmi di Mongolia.[2] Bahasa ini secara rasmi ditulis menggunakan huruf Sirilik. Selain di Mongolia, bahasa ini juga dipertuturkan di Republik Rakyat China (di wilayah Mongolia Dalam), Rusia dan Kyrgyzstan.[3] Majoriti penutur di Mongolia menuturkan dialek Khalkha (atau Halh), sementara mereka yang di China menuturkan kelompok dialek Chahar, Oyirad, dan Barghu-Buryat. Jumlah penuturnya mencapai hampir 6 juta orang.

Bahasa Mongolia
монгол (Mongol)
ᠮᠣᠩᠭᠣᠯ
Asli kepadaMongolia, Republik Rakyat China, Kyrgyzstan, Russia, Indonesia (Jawa dan Sumatera), Malaysia
KawasanSeluruh Mongolia, Buryatia di Russia, Issyk-Kul di Kyrgyzstan, dan provinsi Mongolia Dalam, Liaoning, Jilin, dan Heilongjiang di China
Penutur bahasa
5.7 juta
Status rasmi
Bahasa rasmi di
Mongolia, Republik Rakyat Cina (Mongolia Dalam)
Kod bahasa
ISO 639-1mn
ISO 639-2mon
ISO 639-3Pelbagai:
mon – Mongolian (generic)
khk – Halh Mongolian
mvf – Peripheral Mongolian

Tulisan sunting

Pelbagai sistem tulisan telah diguna pakai oleh penutur bahasa Mongolia sepanjang sejarah. Kini, dua sistem tulisan lazim digunakan, tulisan Mongolia tradisional dan abjad Cyril. Masyarakat Mongol di China masih menggunakan tulisan tradisional manakala Mongolia menggunakan tulisan Cyril sejak zaman Soviet. Kerajaan Mongolia pada Mac 2020 mengumumkan peralihan penggunaan sistem tulisan bahasa kepada tulisan tradisional, dan dokumen-dokumen kerajaan rasmi akan menggunakan kedua-dua sistem tulisan menjelang 2025.[4]

Rujukan sunting

  1. ^ Keberadan rumpun bahasa Altai masih kontroversial.
  2. ^ Janhunen, Juha (November 29, 2012). "1". Mongolian. John Benjamins Publishing Company. m/s. 11.
  3. ^ Tsung, Linda (October 27, 2014). "3". Language Power and Hierarchy: Multilingual Education in China. Bloomsbury Academic. m/s. 59.
  4. ^ Tang, Didi (11 Mac 2020). "Mongolia abandons Soviet past by restoring alphabet". The Times (dalam bahasa Inggeris). Dicapai pada 15 Jun 2020.

Bibliografi sunting

For some Mongolian authors, the Mongolian version of their name is also given in square brackets, e.g., "Harnud [Köke]". Köke is the author's native name. It is a practice common among Mongolian scholars, for purposes of publishing and being cited abroad, to adopt a surname based on one's patronymic, in this example "Harnud"; compare Mongolian name.
Some library catalogs write Chinese language titles with each syllable separate, even syllables belonging to a single word.

Senarai singkatan yang digunakan

TULIP is in official use by some librarians; the remainder have been contrived for this listing.

Journals
  • KULIP Kyūshū daigaku gengogaku ronshū [Kyushu University linguistics papers]
  • MKDKH Muroran kōgyō daigaku kenkyū hōkoku [Memoirs of the Muroran Institute of Technology]
  • TULIP Tōkyō daigaku gengogaku ronshū [Tokyo University linguistics papers]
Publishers
  • Templat:Mn icon Amaržargal, B. 1988. BNMAU dah' Mongol helnij nutgijn ajalguuny tol' bichig: halh ajalguu. Ulaanbaatar: ŠUA.
  • Apatóczky, Ákos Bertalan. 2005. On the problem of the subject markers of the Mongolian language. In Wú Xīnyīng, Chén Gānglóng (eds.), Miànxiàng xīn shìjìde ménggǔxué [The Mongolian studies in the new century : review and prospect]. Běijīng: Mínzú Chūbǎnshè. 334–343. ISBN 7-105-07208-3.
  • (Jepun) Ashimura, Takashi. 2002. Mongorugo jarōto gengo no -lɛː no yōhō ni tsuite. TULIP, 21: 147–200.
  • Templat:Mn icon Bajansan, Ž. and Š. Odontör. 1995. Hel šinžlelijn ner tom"joony züjlčilsen tajlbar toli. Ulaanbaatar.
  • Templat:Mn icon Bayančoγtu. 2002. Qorčin aman ayalγun-u sudulul. Kökeqota: ÖMYSKQ. ISBN 7-81074-391-0.
  • Templat:Mn icon Bjambasan, P. 2001. Mongol helnij ügüjsgeh har'caa ilerhijleh hereglüürüüd. Mongol hel, sojolijn surguul: Erdem šinžilgeenij bičig, 18: 9–20.
  • Bosson, James E. 1964. Modern Mongolian; a primer and reader. Uralic and Altaic series; 38. Bloomington: Indiana University.
  • Brosig, Benjamin. 2009. Depictives and resultatives in Modern Khalkh Mongolian. Hokkaidō gengo bunka kenkyū, 7: 71–101.
  • Chuluu, Ujiyediin. 1998. Studies on Mongolian verb morphology. Dissertation, University of Toronto.
  • Templat:Mn icon Činggeltei. 1999. Odu üj-e-jin mongγul kelen-ü ǰüi. Kökeqota: ÖMAKQ. ISBN 7-204-04593-9.
  • Templat:Mn icon Coloo, Ž. 1988. BNMAU dah' mongol helnij nutgijn ajalguuny tol' bichig: ojrd ajalguu. Ulaanbaatar: ŠUA.
  • (Inggeris) Djahukyan, Gevork. (1991). Armenian Lexicography. In Franz Josef Hausmann (Ed.), An International Encyclopedia of Lexicography (pp. 2367–2371). Berlin: Walter de Gruyter.
  • (Cina) [Dobu] Dàobù. 1983. Ménggǔyǔ jiǎnzhì. Běijīng: Mínzú.
  • Templat:Mn icon Garudi. 2002. Dumdadu üy-e-yin mongγul kelen-ü bütüče-yin kelberi-yin sudulul. Kökeqota: ÖMAKQ.
  • Georg, Stefan, Peter A. Michalove, Alexis Manaster Ramer, Paul J. Sidwell. 1999. Telling general linguists about Altaic. Journal of Linguistics, 35: 65–98.
  • Guntsetseg, D. 2008. Differential Object Marking in Mongolian. Working Papers of the SFB 732 Incremental Specification in Context, 1: 53–69.
  • Hammar, Lucia B. 1983. Syntactic and pragmatic options in Mongolian – a study of bol and n'. Ph.D. Thesis. Bloomington: Indiana University.
  • [Köke] Harnud, Huhe. 2003. A Basic Study of Mongolian Prosody. Helsinki: Publications of the Department of Phonetics, University of Helsinki. Series A; 45. Dissertation. ISBN 952-10-1347-8.
  • (Jepun) Hashimoto, Kunihiko. 1993. <-san> no imiron. MKDKH, 43: 49–94. Sapporo: Dō daigaku.
  • (Jepun) Hashimoto, Kunihiko. 2004. Mongorugo no kopyura kōbun no imi no ruikei. Muroran kōdai kiyō, 54: 91–100.
  • Janhunen, Juha (ed.). 2003. The Mongolic languages. London: Routledge. ISBN 0700711333
  • Janhunen, Juha. 2003a. Written Mongol. In Janhunen 2003: 30–56.
  • Janhunen, Juha. 2003b. Para-Mongolic. In Janhunen 2003: 391–402.
  • Janhunen, Juha. 2003c. Proto-Mongolic. In Janhunen 2003: 1–29.
  • Janhunen, Juha. 2003d. Mongol dialects. In Janhunen 2003: 177–191.
  • Janhunen, Juha. 2006. Mongolic languages. In K. Brown (ed.), The encyclopedia of language & linguistics. Amsterdam: Elsevier: 231–234.
  • Johanson, Lars. 1995. On Turkic Converb Clauses. In Martin Haspelmath and Ekkehard König (eds.), Converbs in cross-linguistic perspective. Berlin: Mouton de Gruyter: 313–347. ISBN 978-3-11-014357-7.
  • (Korea) Kang, Sin Hyen. 2000. Tay.mong.kol.e chem.sa č-uy uy.mi.wa ki.nung. Monggolhak [Mongolian Studies], 10: 1–23. Seoul: Hanʼguk Monggol Hakhoe [Korean Association for Mongolian Studies].
  • Karlsson, Anastasia Mukhanova. 2005. Rhythm and intonation in Halh Mongolian. Ph.D. Thesis. Lund: Lund University. Series: Travaux de l'Institut de Linguistique de Lund; 46. Lund: Lund University. ISBN 91-974116-9-8.
  • Ko, Seongyeon. 2011. Vowel Contrast and Vowel Harmony Shift in the Mongolic Languages. Language Research, 47.1: 23–43.
  • Templat:Mn icon Luvsanvandan, Š. 1959. Mongol hel ajalguuny učir. Studia Mongolica [Mongolyn sudlal], 1.
  • Templat:Mn icon Luvsanvandan, Š. (ed.). 1987. (Authors: P. Bjambasan, C. Önörbajan, B. Pürev-Očir, Ž. Sanžaa, C. Žančivdorž) Orčin cagijn mongol helnij ügzüjn bajguulalt. Ulaanbaatar: Ardyn bolovsrolyn jaamny surah bičig, setgüülijn negdsen rjedakcijn gazar.
  • (Jepun) Matsuoka, Yūta. 2007. Gendai mongorugo no asupekuto to dōshi no genkaisei. KULIP, 28: 39–68.
  • (Jepun) Mizuno, Masanori. 1995. Gendai mongorugo no jūzokusetsushugo ni okeru kakusentaku. TULIP, 14: 667–680.
  • Templat:Mn icon Mönh-Amgalan, J. 1998. Orčin tsagijn mongol helnij bajmžijn aj. Ulaanbaatar: Moncame. ISBN 99929-951-2-2.
  • Templat:Mn icon Nadmid, Ž. 1967. Mongol hel, tüünij bičgijn tüühen högžlijn tovč tojm. Ulaanbaatar: ŠUA.
  • Templat:Mn icon Norčin et al. (eds.) 1999. Mongγol kelen-ü toli. Kökeqota: ÖMAKQ. ISBN 7-204-03423-6.
  • Okada, Hidehiro. 1984. Mongol chronicles and Chinggisid genealogies. Journal of Asian and African studies, 27: 147–154.
  • Templat:Mn icon Öbür mongγul-un yeke surγaγuli. 2005 [1964]. Odu üy-e-yin mongγul kele. Kökeqota: ÖMAKQ. ISBN 7-204-07631-1.
  • Poppe, Nicholas. 1955. Introduction to Mongolian comparative studies. Helsinki: Finno-Ugrian Society.
  • Poppe, Nicholas. 1970. Mongolian language handbook. Washington D.C.: Center for Applied Linguistics.
  • Templat:Mn icon Pürev-Očir, B. 1997. Orčin cagijn mongol helnij ögüülberzüj. Ulaanbaatar: n.a.
  • Rachewiltz, Igor de. 1976. Some Remarks on the Stele of Yisuüngge. In Walter Heissig et al., Tractata Altaica – Denis Sinor, sexagenario optime de rebus altaicis merito dedicata. Wiesbaden: Harrassowitz. pp. 487–508.
  • Rachewiltz, Igor de. 1999. Some reflections on so-called Written Mongolian. In: Helmut Eimer, Michael Hahn, Maria Schetelich, Peter Wyzlic (eds.). Studia Tibetica et Mongolica – Festschrift Manfred Taube. Swisttal-Odendorf: Indica et Tibetica Verlag: 235–246.
  • Templat:Mn icon Rinchen, Byambyn (ed.). 1979. Mongol ard ulsyn ugsaatny sudlal helnij šinžlelijn atlas. Ulaanbaatar: ŠUA.
  • Rybatzki, Volker. 2003a. Intra-Mongolic Taxonomy. In Janhunen 2003: 364–390.
  • Rybatzki, Volker. 2003b. Middle Mongol. In Janhunen 2003: 47–82.
  • Templat:Mn icon Sajto, Kosüke. 1999. Orčin čagyn mongol helnij "neršsen" temdeg nerijn onclog (temdeglel). Mongol ulsyn ih surguulijn Mongol sudlalyn surguul' Erdem šinžilgeenij bičig XV bot', 13: 95–111.
  • Templat:Mn icon Sanžaa, Ž. and D. Tujaa. 2001. Darhad ajalguuny urt egšgijg avialbaryn tövšind sudalsan n'. Mongol hel šinžlel, 4: 33–50.
  • (Rusia) Sanžeev, G. D. 1953. Sravnitel'naja grammatika mongol'skih jazykov. Moskva: Akademija Nauk USSR.
  • Templat:Mn icon Sečen. 2004. Odu üy-e-yin mongγul bičig-ün kelen-ü üge bütügekü daγaburi-yin sudulul. Kökeqota: ÖMASKKQ. ISBN 7-5311-4963-X.
  • Sechenbaatar [Sečenbaγatur], Borjigin. 2003. The Chakhar dialect of Mongol: a morphological description. Helsinki: Finno-Ugrian society. ISBN 952-5150-68-2.
  • Templat:Mn icon Sečenbaγatur, Qasgerel, Tuyaγ-a [Туяa], Bu. Jirannige, Wu Yingzhe, Činggeltei. 2005. Mongγul kelen-ü nutuγ-un ayalγun-u sinǰilel-ün uduridqal [A guide to the regional dialects of Mongolian]. Kökeqota: ÖMAKQ. ISBN 7-204-07621-4.
  • Templat:Cn icon Siqinchaoketu [=Sečenčoγtu]. 1999). Kangjiayu yanjiu. Shanghai: Shanghai Yuandong Chubanshe.
  • Slater, Keith. 2003. A grammar of Mangghuer. London: RoutledgeCurzon. ISBN 978-0-7007-1471-1.
  • Starostin, Sergei A., Anna V. Dybo, and Oleg A. Mudrak. 2003. Etymological Dictionary of the Altaic Languages, 3 volumes. Leiden: Brill. ISBN 90-04-13153-1.
  • Street, John C. 1957. The language of the Secret History of the Mongols. New Haven: American Oriental Society. American Oriental series; 42.
  • Street, John C. 2008. Middle Mongolian Past-tense -BA in the Secret History. Journal of the American Oriental Society 128 (3): 399–422.
  • Svantesson, Jan-Olof. 2003. Khalkha. In Janhunen 2003: 154–176.
  • Svantesson, Jan-Olof, Anna Tsendina, Anastasia Karlsson, Vivan Franzén. 2005. The Phonology of Mongolian. New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-926017-6.
  • Templat:Mn icon Temürcereng, J̌. 2004. Mongγul kelen-ü üge-yin sang-un sudulul. Kökeqota: ÖMASKKQ. ISBN 7-5311-5893-0.
  • Templat:Mn icon Toγtambayar, L. 2006. Mongγul kelen-ü kele ǰüiǰigsen yabuča-yin tuqai sudulul. Liyuuning-un ündüsüten-ü keblel-ün qoriy-a. ISBN 7-80722-206-9.
  • Templat:Mn icon Tömörtogoo, D. 1992. Mongol helnij tüühen helzüj. Ulaanbaatar.
  • Templat:Mn icon Tömörtogoo, D. 2002. Mongol dörvölžin üsegijn durashalyn sudalgaa. Ulaanbaatar: IAMS. ISBN 99929-56-24-0.
  • Templat:Mn icon Tsedendamba, Ts., Sürengijn Möömöö (eds.). 1997. Orčin cagijn mongol hel. Ulaanbaatar.
  • Tserenpil, D. and R. Kullmann. 2005. Mongolian grammar. Ulaanbaatar: Admon. ISBN 99929-0-445-3.
  • Templat:Mn icon Tümenčečeg. 1990. Dumdadu ǰaγun-u mongγul kelen-ü toγačin ögülekü tölüb-ün kelberi-nügüd ba tegün-ü ularil kögǰil. Öbür mongγul-un yeke surγaγuli, 3: 102–120.
  • Vovin, Alexander (2005). "The end of the Altaic controversy (review of Starostin et al. 2003)". Central Asiatic Journal. 49 (1): 71–132. Cite has empty unknown parameters: |month= dan |laysummary= (bantuan)CS1 maint: ref=harv (link)
  • Walker, Rachel. 1997. Mongolian stress, licensing, and factorial typology. Rutgers Optimality Archive, ROA-172.
  • (Jerman) Weiers, Michael. 1969. Untersuchungen zu einer historischen Grammatik des präklassischen Schriftmongolisch. Wiesbaden: Otto Harrassowitz. Asiatische Forschungen, 28. (Revision of 1966 dissertation submitted to the Universität Bonn.)
  • Yu, Wonsoo. 1991. A study of Mongolian negation. Ph. D. Thesis. Bloomington: Indiana University.

Bacaan lanjut sunting

  • Janhunen, Juha A. 2012: Mongolian. (London Oriental and African Language Library, 19.) Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. ISSN 1382-3485. ISBN 978-90-272-3820-7

Pautan luar sunting

Untuk senarai kata {{{type}}}, lihat [[ wiktionary:Category:{{{category}}}|{{{category}}} kategori kata]] di Wiktionary, kamus bebas